sjukt trött på sommaren.

Mats var inte sig lik igår, och jag är helt slut efter den här veckan men den största klumpen i magen handlar om sommaren. Jag är faktiskt lite besviken, eller irriterad eller jag vet faktiskt inte riktigt hur jag känner. Jag blir mest bara less. Jag förstår inte vad det är för spel vi spelar, det känns lite som sandlåda och det kan väl inte vara det vi ska göra. Någonstans måste det väl finnas samvete och då inte bara hos mig. Jag vet att jag har svårt att säga nej och jag vet att inom vissa situationer är jag "för snäll", men jag mår ändå bra med det och ibland önskar jag bara att det kunde ha smittat av sig. Just nu känner jag för att bara skita i det och greppa något helt annat, ja för mitt goda samvete för deras skull har helt försvunnit. Någonstans känns det inte som att jag är skyldig någonting alls. Jag tror faktiskt att jag ska vara lite egoistisk för en gångs skull.

Slut för idag.

Förskola

Min första dag som förskolelärare i praktiken har varit helt magiskt. Strålande sol, glada barn, lärorika handledare och en spännande verksamhet. Jag ser verkligen fram emot morgondagen! Wehoo!

VFU

I lördagsnatt blev det ny tid på klockan. Och idag blev det ny väckningstid. Fram tills den 3:e maj kommer jag att kliva upp runt 5-7 varje dag. Herre GUD hur ska det gå? Anledningen heter VFU, verksamhets belagd utbildning. Det vill säga, jag ska göra praktik för den som inte orkat läsa igenom mina tidigare inlägg. Platsen detta ska göras på känns jättebra. Idag har haft kurs info hela dagen och hur mycket jag än skulle vilja precisera mig om vart jag ska vara och vad jag får uppleva varje dag så lyder sträng sekretess i förskolan så istället för det så kommer den som är nyfiken istället att få lyfta på luren att ringa. Dock kommer det att bli ganska långa dagar så efter 5 ska jag kunna svara. Vill be om ursäkt för om jag inte blir sociala Anna i största allmänhet men jag tror att denna dygnsomställning + Pumba + jobb + träning kommer att trötta ut fröken Karlsson till max vare sig det är målet eller inte. Det finns många jag kommer hinna med att sakna under 5 veckor!

vägen till att bli förskolelärare.

Och herregud, nu börjar jag bli trött. Det är mycket i skallen (får dock inte glömmas att jag trivs bäst när jag har många bollar i luften). MEN, nu tänkte jag dela med mig lite av min hjärngymnastik, så är du intresserad fortsätt att läsa. Annars skiter du i det.

Schemat för mig framöver.
Idag torsdag.
Besök på förskolan jag ska göra praktik på.
Därefter lite paus och solmys med familjen.
Nu läsa läsa läsa, inför morgondagens tenta.

Imorgon fredag.
Klockan 8 är det tänkt att jag och Lisa ska ta plats i skolan och läsa uppgiften för tentan. Sedan är det skriva skriva skriva tills inlämningen är på kvällen.
Runt 19, ja eller typ då kommer Mange, Lina, Svedje och hans bror till vårt Anex för att mys och förhoppningsvis ska jag vara klar med tentan så att jag ska fira ett färdigt resultat (FÖRHOPPNINGSVIS)

Lördag.
Då vill jag vara lite lätt bakis, ha en klump mindre i magen och njuta av solen.
Innan jag ska klä mig i arbetskläder och jobba på kära Tvåkanten!

Söndag.
LEDIG!

Måndag och ny vecka.
Då blir det skola från klockan 8 och hör på denna heldag! Fram till klockan 13 ska vi vara på pedagogen, sen ska jag bussa till Partille för information om arbetsstyrningen i Partille kommun. Detta på kommunhuset där.

Tisdag.
VFUn börjar klockan 07.15 till 14.30.
15.00 ska jag vara på Tvåkanten och smaka av försommarens och restaurangens nya meny.

Men hur har denna torsdag varit hittills? Anna klev upp tidigt, morgonpromenad med det lilla monstret. Därefter tog jag buss till Partille för att besöka min VFU-plats. (praktik plats på förskola) Vid Partille centrum, stod Madde, hon som ska bli min högra hand under VFU-kursen. Vi är nämligen tilldelade våra praktikplatser i par. Hon bor i Partille och hade lite bättre koll än mig på vart vi skulle. En mysig liten förskola var det och när solen skiner och barnen slipper galonisar i sandlådan var stämningen där väldigt mysig. Madde har dock jobbat i förskola i 4 år och har själv barn i en annan förskola så vare sig jag ville eller inte så kunde jag inte låta bli att få en känsla av att "herre gud vad har jag gett mig in på, ska jag klara av det här?!" Nog för att det är bara början på utbildningen och vi i största allmänhet inte behöver erfarenheter utan det är något vi ska skaffa oss, men med mina starka personliga prestationskrav så känns det sannerligen som en utmaning. Good Luck!

Nu är det då plugg som gäller, efter min paus i solen idag. Frågan är bara var jag ska börja. Varför får vi inte uppgiften förrän imorgon. Jag kan inte sluta att fråga mig själv om jag redan läst tillräckligt. Har jag fått med mig det jag behöver under föreläsningar och seminarierna eller hur i hela världen ska jag klara av tentan i morgon?!

Tur att jag har världens finaste sambo och en underbar valp som ger mig energi 24/7.
Trött less jättetrött på skolpolitik nu, låt mig bara klara denna tentan så jag kan släppa detta och se framåt. Det är bara en liten bokstav som behövs. Ett litet G så inkasserar jag 7,5 nya högskolepoäng.
Please!

att uppfostra en liten valp

Det är ju helt galet vilken utmaning det är med en liten galning i huset. Jag har alltid under min uppväxt haft hundar hemma, däribland även valpar men trots det är det mycket att se och lära! Jag kan inte låta bli att jämföra det lilla monstret med ett litet barn. Jag måste analysera och försöka tolka hans beteende och hela tiden måste jag tänka att allt jag gör och allt han gör ger koncekvenser. Vi vill ju verkligen lyckas, men precis som med barn tror jag att valpen lär och blir trygg genom att jag möter honom på hans nivå. Marknivå, förståelse och kärlek.

Pumba är helt fantastisk och tro mig han lär sig något nytt varje dag och det bästa av allt. Det gör jag och Mats också!

Jag vill passa på att be om ursäkt!

Låt mig börja med att säga förlåt inför alla jag inte hinner ses med nu. Det är skola, lite jobb och Pumba som regerar mitt liv nu. Förlåt, jag älskar er fast att jag inte kan visa det!

Och herre gud vad söt han är.
Mats och Anna har blivit föräldrar till en liten prins som inte går att beskriva närmare än med ordet underbar. Vi kämpar med att få honom rumsren och med vårsolen i ryggen är alla små promenader helt fantastiskt härliga. Det är en utmaning som är värd varenda minut. Dock kan jag inte låta bli att reagera på hur folk beter sig. Jag vill sannerligen inte påstå att det finns någon respekt mellan åskådare och den lilla valpen.

-"Åah vad söt han är, får jag klappa?"

Nej det får ni faktiskt inte, inte nu! Kanske om några veckor när han fått en chans att känna sig trygg och själv får chansen att gå fram och hälsa. Pumba är bara en liten bebis, vi vill att han ska vara en trygg liten rackare, så kasta er snälla inte över honom utan låt honom smälta, låt honom välja och förhoppningsvis kommer det leda till en fin vovve som lugnt går fram och hälsar i framtiden. Stackarn!

I övrigt, vill jag bara att den här kursen i skolan ska ta slut. Den ger mig ångest, inget rolig alls. Skolpolitik och vikten i den kunskapen i all ära, men jag är oförskämt ointresserad och just nu känns det som ett berg att bestiga. Jag talar om kursens sista arbete och den examinerande hemtentan vi ska få om lite drygt en vecka. Fredagen den 23:e ska jag fira att det är över, i alla fall för ett tag.

I fredags och lördags jobbade jag på Skojarbacken, ett kul ställe att hänga på. Du får vara klädd hur du vill och servera Andrés mat. I mina ögon är det en ära att få vara en del av det.
Nej nu ska jag återigen dyka ner i böckerna. JÄTTE JÄTTE KUL!

De yngre barnens läroplanshistoria, och Skolpolitik, från regering till klassrum. Här kommer jag!

Pumba

Det blev lite hastigt och lustigt där i onsdags när vi insåg att vi faktiskt ÄNTLIGEN skulle kunna bli hundägare bara dagen efter. Mats hyrde bil på Statoil och vi bestämde oss för att ge det en chans. Runt ett brummade vi iväg jag Mats och Niklas. Mot Katrineholm i en bil med texten "pälsdjur förbjudet" Klockan fem eller ja däromkring var vi helt sålda, de tre valp-bröderna var bedårande om man ska använda ett fint svenskt ord och om vi kunde låta bli att ta med UZO hem, är svaret klart NEJ!

Så det blev en bilresa på omkring 4 timmar där jag fick hålla vår lilla bebis i famnen, vår Pumba. Han somnade snabbt och sov hela vägen, bortsett ifrån när han en timme från Göteborg fick hicka och inte kunde hålla sig längre. En liten liten kiss blev det annars var resan hem helt smärtfri.

Väl hemma halkade han runt på parkett golvet, men har redan lärt sig hur han både kan sova, springa och hoppa på det. Det lilla pyret är den finaste jag kunnat tänka mig. Jag och Mats har nu en Fransk Bulldog född 1 Januari, en liten Tjeck som kom till sverige 8 veckor gammal, den 1:a mars! Han är försäkrad och innan veckan är slut kommer han att vara registrerad på oss. Jag och Mats har inte bara världens bästa lägenhet, vi har den sötaste lilla valp världen skådat också. KÄRLEK!

Frallan

Jag och Mats är förälskade och praktiskt taget skulle vi kunna vara hundägare på fredag. Vi behöver bara en bil att köra till Katrineholm med, vi behöver någon som kan åka med mig upp och vi måste få hem honom, allt annat löser sig.

Blir ni också förälskade i våran "Pumba"??

Födelsedagshelgen.

Oj vilken fantastisk helg jag har haft. Nu är lägenheten nystädad så att den nästa glänser och jag kan inte annat än att berätta om de här dagarna som gjort årets födelsedag till något jag sent och troligtvis aldrig kommer att glömma. Det har varit en helg som gjort att jag har fått så mycket kärlek att jag nästan kan gråta, ni som gjort de här dagarna till vad de varit, jag hoppas att ni känner hur mycket jag älskar er.

Det började med att jag verkligen önskade att min bror skulle komma med upp tillsammans med mamma och Jenny och vet ni vad som händer. Lördag morgon plingar syrran på dörren och där står storebror, mamma och lillasyster. De tre har med sig tre ljusstakar som är över metern långa och handgjorda av min mormors bror. Tusen tack! Äntligen var de hos oss. Mats gav mig jättefina presenter och vi åt tillsammans på stan, gled runt lite. Klockan 11 fick jag en tårta av Andreas, en kollega på tvåkanten. Han hade gjort den med egna händer och massor med kärlek. Oslagbar! Denna godsak delade vi på och det även med Görne som kom förbi.


Framåt eftermiddagen spelade vi syskon monopol ihop på samma sätt vi gjort för många år sedan. Jag vann och det har nog aldrig hänt förrut. Grattis till mig!
När mörkret la sig efter en dag med strålande sol åkte mor min till min morbror. Hon fick skjuts av honom vilket gav mig möjligheten att krama denna fina människa innan han och mamma åkte iväg. Kvar var vi ungdomar. Bror, syster och lillasyster hade den första utekvällen tillsammans framför oss. Det blev kvalitetstid de luxe! Vi hann med Tvåkanten, Bishop, Babar och Valand där vi fick skaka rumpa en stund innan storebror blev hungrig. Det var en magisk kväll och jag har verkligen världens finaste syskon. All kärlek till er! Dock var vi inte riktigt lika pigga när söndagen kom.

syskonkärlek och kvalitetstid när den är som bäst - tack för att ni finns!

Söndagen blev lite av en bonusfödelsedag. Först blev det kvalitetstid med syskonen, matlagning i form av hemgjord potatismos med persilja, stekt fläsk och löksås innan vi slutligen skulle ta oss ner för lite luft och kaffe på stan. Påväg till spårvagnen tvärvänder Mats och säger att han glömt någonting. Jenny och Mats blir lite "skumma" som att de har något fiffens för sig och då var det också! När Mats kommer tillbaka inser jag att han ljugit, han hade inte glömt någonting, i själva verket var det pappa-Pelle han hade varit och hämtat. Så för första gången på väldigt länge var heeela min familj på samma ställe vid samma tillfälle och ALLA var där för min skull, tror ni jag kände mig älskad? Jag finner inte ord... Tack för att ni gjorde det för mig!

Efter en kaffe på stan började söndagens tid rinna ut och mammsen, syrran och brossan skulle checka ut från vårt anex! Kramar och lycka, det var den känslan jag hade.
Pappa var dock kvar ett tag till och just innan vi skulle ge oss av till Bishop där Mats skulle hålla i veckans quiz ringde Mats ett skumt samtal. - Hej Niklas, jaha är du vid Ullevi. Innan det finns en infart... Hmm. Det var någonting som inte stämde. Trots att jag då sitter tre meter ifrån Mats så hör jag att det är en bekant röst i luren. Det är utan tvivel Johanna Lindgren som har ringt. Vilket förklarar hur nära vi står varandra. Vi har inte träffats på väldigt länge men ändå kan jag höra att det är min bästa vän som är i luren, en tvilling som jag hör skillnad på trots att det inte är jag som håller i luren. Förstår ni vad som händer, helt lyrisk av all kärlek jag redan fått så tar det inte slut. Nu står snart Klara & Johanna innanför vår dörr också. Helt magiskt!

Söndag är inget hinder för festligheter, dagen är nämligen den bästa utgångsdagen för restaurangare. Det började med Quiz där många fina människor fanns på plats. Jag fick introducera pappsen till att äta råbiff för första gången och trots att "pelle och gänget" drabbades av en gedigen sista plats så var det otroligt kul att vara en del i det fina sällskapet, sittande vid ett bord som Äggly, Ullen, Sara & Lisa pyntat med en blomma. Vilka otroligt fina vänner jag har!


Efter Quizen ramlar Adde & Amanda in också, två av mina andra bästa vänner. Vi fick kramas massor och dessutom tillbringa kvällen tillsammans på nya hotellet i stan. Där fanns inte bara de redan nämnda utan också Skojarbacken, med tre till fantastiska själar. Sara & Lisa och några till. Det var oslagbart! Därefter blev det Loccatelli och födelsedagsdrink! Sedan blev det ingen bar bara dansa, dansa och åter dansa på Luckan innan vi mös ner i vår lägenhet och fick där inse att en magisk dag nått sitt slut.

Måndag morgon, väcker Adde församlingen och det blir bakis frukost MEGA. Allt fanns, det var så mycket att bordet inte ens syntes. Detta åt vi sedan var vi alla som små klumpar och omfamnade av varandras kärlek somnade in i armarna på varandra.

Jag finner inte tillräckliga ord, men NI alla har gjort något helt otroligt för mig som jag värdesätter högre än himlen. Ni är så fantastiskt fina vänner och jag måste bara fråga, VAD SKULLE JAG VARA UTAN ER???

Tusen tack för att ni finns!

Min sista dag som 22!

Jag är sjukt stolt över mig själv. Ger mig själv all beröm över min insats idag. Klev upp 07.13 för att röra på fläsket lite på morgonen. Solen skulle vara framme och om jag skulle palla vara vaken hela dagen och fatta den viktiga föreläsningen krävdes att jag såg till att vakna till liv. Så blev det, och den utlovade solen stod klar på himlen och det var värdefull luft som fick strömma in i mina lungor. Vilken start på dagen!
Därefter var det då dags för en föreläsning på Bio Capitol där vi har våra undervisningar nu. Så nersjunken i de farligt sköna biosalongsstolarna lyssnade jag och informationen klarnade dessutom. Inte illa! Skolpolitik är ett svårt ämne.
Efter detta behöll jag fokus och klev in på Pedagogens bibliotek för att skriva hemuppgiften vi har till måndag. Den är också svår, men jag gav upp när jag kände att jag hade grepp om grejen. Det vet jag i och för sig inte om jag verkligen har, men mitt enda hopp för ledig helg tvingar mig att hoppas!
Nu blev det en sallad på Deli och solmys med finaste Mats och Andre som spelade luftfotboll på Heden. Och vet ni, jag fick en superduper jättefin klocka av märket Accent av Andre i förtidig födelsedagspresent. Otroligt vilka fina vänner jag har! Kärlek till dig Friberg!
Klockan fyra infann jag mig på Babar för att sätta igång rullning på en gammal kula, det var väääldigt längesen jag jobbade där, men med Jenny vid min sida och Lejon i köket, måste jag erkänna att jag överlevde de sju timmarna som instämplad relativt bra! Roligt med lite omväxling! Ja och nu är det över tolvslaget, men jag väljer att spara firandet till jag vaknar imorgon, eller ja idag fast senare. Då kommer min syster, min bror och min mamma. Jag minns knappt när jag firade min födelsedag med familjen senast?

Hur som helst, jag är sjukt nöjd över dagens insats och jag känner att jag kan gå med rak rygg mot mitt 23 år i livet!
Tack för att du tog dig tid att läsa - Glöm nu inte att gratta mig imorgon!

Idag var jag ganska svårstartad!

Mia, världens finaste Mia bor just nu hos oss. Dock inte någon längre vistelse, men tills på fredag får vi chansen att kramas med varandra som aldrig förr. Vänner är till för att ta hand om varandra, dag och natt. Det tycker i alla fall jag.

Idag gick jag till skolan halv två och fick då förklarat för mig att tills måndag klockan 3 ska vi ha skrivit ett ställningstagande om lärarens roll utefter olika organisation- och styrmodeller. Jag känner mig inte jättesugen på att ta tag i detta. Precis som vanligt har jag fullbokat upp mig själv hela helgen och hur ska jag då få till att skriva en inlämning också. Taskig tajming. Men nu har jag funderat och kommit fram till att jag ska läsa lite idag och försöka få grepp om uppgiften. Imorgon blir det föreläsning om ämnet så jag kan inte bli klar ikväll utan jag behöver få med föreläsningens innehåll också, vilket betyder att när den är slut kl 12 blir det till att sitta kvar i skolan och göra klart uppgiften. Klockan fyra hoppas jag sen att jag är klar för då ska jag jobba på Babar. Därefter blir det min födelsedag och familjen på besök och då vill jag verkligen inte sitta med böcker!

Det ska nog gå vägen! :)
Önska mig lycka till, för idag var jag svårstartad!