lördag 29 januari 2011
Pa ratt plats, vid ratt tillfalle - det ar hemligheten!
Kruger Parken i Sydafrika!
Nu ska jag forsoka att forklara vara senaste dagar med ord, men det ar inte latt vill jag lova.
Vi kom till Sydafrika med forsta malet att ge oss ut i detta Naturreservat som bestar av en yta stor som hela israel. Antar att det ar nagot i stil med tre Sverige. Otroligt stort och i dagslaget valdigt gront och vackert. Det staller vanligtvis till spaningen efter alla vilda djur under sommartid da de har betydligt lattare att gomma sig i buskar och bakom trad och sikten ar inte allt lika lang. Mats och jag kommer dit under regnperioden, forberedda pa att bki blota vara dagar i bushen och dessutom har vi betalat for att bo i talt, det billigaste allternativet som ska ge den basta bush-kanslan. Men vi har nastan orattvis tur Mats och jag och detta ar en kort beskrivning av vara fyra dagar i Afrikas Kruger Park.
Vi hoppar pa transferbussen runt klockan tio, alldeles i fel dygnsrytm och absolut Jetlag. I informationspapprena kunde vi lasa att alla passagerarna i bilarna som anvandes pa var tur skulle rotera till fonsterplats sa alla fick en chans att se ut. Vi hoppar in i bilen och far snabbt veta att vi endast kommer vara fyra vilket ger oss tre platser var att stracka ut oss pa, sa sova ikapp felvanda timmar var ett faktum!
Val framme i en del av Kruger Parken blir vi sedan tilldelade ett rum, med apor utanfor fonstret och giraffer pa bara 100 m avstand. Har blir vi inbjudna till "min tant" . Hon verkligen alskad sin livssituation och bjod pa precis allt hon kunde erbjuda oss som gaster och berattade historier om sina barn och alla upplevelser i Parken. Var storsta fraga, var var taltet? Nej eftersom vi lyckades pricka in fyra relativt ouppbokade dagar fick vi bo i treehouse, for samma pris som taltet. Trahus med djur precis utanfor och frisk luft susande in genom vaggarna. Det var en lyxigare variant av bush- kansla!
Fyra dagar i parken marker vi snart att manniskorna i sydafrika ar sa vanliga och vara guider och all personal som jobbar for vart foretag gor allt for att vi ska trivas och fa en oforglomlig upplevelse. Alla guider var riktigt riktigt kunniga, och det marktes tydligt att de alskade livet pa savannen.
Sedan var det det har med djuren, som sagt ar det ytterst ovanligt att man lyckas se alla djur i The big 5 vid denna tiden pa aret, men vad tror ni hander for mig och Mats? Helt riktigt, vi ser alla fem och inte nog med att vi bara ser dem, vi har alla fem sorter pa mindre an fyra meters avstand. Magiskt! Elefanter, ca 80 st pa ett och samma stalle, Lejon, en hona & en hane + en annan hane som chillade pa vagen just framfor oss. Vi hade leoparder som vi rakade komma mitt emellan mamma och barn och fick da uppleva att hon gick till attack mot var bil. Efterat fick vi veta att skulle inte Isac, var guide vara sa proffsig i situationen, kunde denna hona mycket val hoppa in i bilen. Vi fick se den storsta varianten av noshorning, och tro mig det var det storsta till stjart jag nagonsin skadat! Sedan buffalon som i mina ogon ar som en av pappas tjurar fast med annorlunda horn. De bajsar till och med likadant. Vi har sett massor av mer djur utover de har ocksa, den av de mest magiska ar girafferna. De ar saaaaa fina och saaaa stora och saaaaa langa! Sedan zebrorna, vi har kommit fram till att de at vita med svarta strack, eller bruna. Det finns ocksa! Och kanske bast och mest ovanligt av allt, vi sag geopader in action, attackera tre zebror.
Ar vi fortjanade av detta?
Det var vart ett forsok att ge er en bild av detta, det sags att bilder sager mer an tusen ord men inte ens det kan forklara hur magiska dagar vi haft i en av varldens mest skyddade naturreservat, Kuger Parken!
Jag kan fortsatta beratta i evigheter, men vanta pa bilderna du sa ska jag halla tyst fran och med nu!
lördag 22 januari 2011
Vara planer
Hor och hapna, Anna & Mats har lyckats planera ganska langt fram i tiden nu. Har har ni vart schema sa ni vet vart vi befinner oss...
Imorgon sondag, njuter vi av var sista dag i Rio de Janeiro.
Pa mandag formiddag tar vi en buss fran Rio, till Sao Paulo, staden med 19 miljoner invanare. Resan dit ska ta ungefar 6 timmar med buss.
Kvallen blir pa flygplatsen i Sao Paulo och natten mellan mandag och tisdag lyfter flyget mot Sydafrika och vi tackar Sydamerika for vara tva oforglomliga manader.
Tisdag den 25 kommer vi landa i Johannesburg, dar vi har pickup ifran vart bokade hostel, allt for att inte riskera att vara vilse i varldens farligaste stad. Onsdag morgon kommer vi sedan aka ivag pa vart aventyr i Kryger Parken. Det blir fyra dagars safari i Jeep, taltboende och massa vilda djur!
Sedan kommer vi tillbaka och sover en natt till i Johannesburg och dar slutar var planering!
Bra jobbat av oss tycker jag!
Imorgon sondag, njuter vi av var sista dag i Rio de Janeiro.
Pa mandag formiddag tar vi en buss fran Rio, till Sao Paulo, staden med 19 miljoner invanare. Resan dit ska ta ungefar 6 timmar med buss.
Kvallen blir pa flygplatsen i Sao Paulo och natten mellan mandag och tisdag lyfter flyget mot Sydafrika och vi tackar Sydamerika for vara tva oforglomliga manader.
Tisdag den 25 kommer vi landa i Johannesburg, dar vi har pickup ifran vart bokade hostel, allt for att inte riskera att vara vilse i varldens farligaste stad. Onsdag morgon kommer vi sedan aka ivag pa vart aventyr i Kryger Parken. Det blir fyra dagars safari i Jeep, taltboende och massa vilda djur!
Sedan kommer vi tillbaka och sover en natt till i Johannesburg och dar slutar var planering!
Bra jobbat av oss tycker jag!
fredag 21 januari 2011
Turister skrammer mig.
Jesus statyn i Rio de Janeiro, ett av varldens kandaste monument.
Det hor tydligen till att besoka denna turistmagnet och vi sag chansen nar det for en gangs skull var lite friska brisar i Rio, men jag har aldrig sett sa mycket hetsiga manniskor pa en och samma plats. Det kandes lite som att det var det avgorande momentet for om man skulle komma till himlen eller ej om man lyckades ha den basta bilden pa Jesus. Herre Gud, spann av!
Vi stod lange i ko Mats och jag, val uppe gick vi upp, tog nagra kort och var pavag ner fran berget pa mindre an tjugo minuter. Coolt att se, ja kanske; Men jag kan inte rekommendera andra att gora det. Kop ett vykort istallet och se honom nerifran marken, det ar vart det!
Det hor tydligen till att besoka denna turistmagnet och vi sag chansen nar det for en gangs skull var lite friska brisar i Rio, men jag har aldrig sett sa mycket hetsiga manniskor pa en och samma plats. Det kandes lite som att det var det avgorande momentet for om man skulle komma till himlen eller ej om man lyckades ha den basta bilden pa Jesus. Herre Gud, spann av!
Vi stod lange i ko Mats och jag, val uppe gick vi upp, tog nagra kort och var pavag ner fran berget pa mindre an tjugo minuter. Coolt att se, ja kanske; Men jag kan inte rekommendera andra att gora det. Kop ett vykort istallet och se honom nerifran marken, det ar vart det!
onsdag 19 januari 2011
Rio de Janeiro.
Det ar inge alls kul att blogga just nu, men eftersom det finns en och annan dar ute som vantar pa mina/vara inlagg sa tanker jag anda inte sluta, aven att det ar ganska langesen senaste nu.
Vi ar i Rio de Janeiro, ja precis Brasilien och den staden som ska ha regnat bort. Nog for att det ar regnperiod i sydamerika december till februari sa kan jag saga arr var jord inte jobbar riktigt likadant varje ar. Vi har sett regn, men vi ar verkligen lyckligt lottade, for under tva manader pa denna magiska kontinent har regnet aldrig forstort nagonting for oss. Likasa ar det har i Rio, det var i fororterna utanfor som regnet skakade om och skapade kaos, har smaduggar det bara lite om kvallarna men nar det ar 35 grader varmt klockan tio pa morgonen ar de vattendropparna ganska valkomna!
Vi har det helt underbart nu och gor precis det vi beslutade oss for. Ha en och en halv vecka i totalt lugn. Vi ligger pa stranden, badar i vagorna, handlar mat pa riktiga supermarket och fonstershoppar lite i det Brasilianska modet. Jag alskar by the way brallor och shorts for tjejer har. Det ar grymt, hangstil pa allt. Jag ar dock inte saker pa om det verkligen ska vara sa eller om det ar for att manniskorna har har llite over medel stora stjartar, for att saga det lite fint! Vi alskar Rio de Janeiro, det ar ett sommarparadis som bjuder pa allt just nu. Trots att vi inte riktigt orkar soka oss efter upplevelser just har. Det kommer bli ett hektiskt intro nar vi drar till sydafrika.
Igar hade jag och Mats var alldeles speciella karleksdag. Det gar faktiskt att gora de dar sma speciella sakerna for varandra trots att vi har sett och rort varje dag i nastan fem manader. Och nu ar det tva ar sedan vi blev tillsammans. Jag alskar min Mats!
Vad mer kan jag beratta, vi ska flytta till ett annat hostel imorgon, sedan aker vi till Sao Paulo pa sondag tror jag och sedan till SydAfrika pa tisdag. I sydafrika kommer vi borja med fyra dagar i Kruger Parken, hoppas hoppas hoppas att herr Lejon vill krypa fram och visa sig da!!
Nu ska vi ut i solen, hoppas att ni har det riktigt bra dar hemma i Sverige!
Tuddeloo
Vi ar i Rio de Janeiro, ja precis Brasilien och den staden som ska ha regnat bort. Nog for att det ar regnperiod i sydamerika december till februari sa kan jag saga arr var jord inte jobbar riktigt likadant varje ar. Vi har sett regn, men vi ar verkligen lyckligt lottade, for under tva manader pa denna magiska kontinent har regnet aldrig forstort nagonting for oss. Likasa ar det har i Rio, det var i fororterna utanfor som regnet skakade om och skapade kaos, har smaduggar det bara lite om kvallarna men nar det ar 35 grader varmt klockan tio pa morgonen ar de vattendropparna ganska valkomna!
Vi har det helt underbart nu och gor precis det vi beslutade oss for. Ha en och en halv vecka i totalt lugn. Vi ligger pa stranden, badar i vagorna, handlar mat pa riktiga supermarket och fonstershoppar lite i det Brasilianska modet. Jag alskar by the way brallor och shorts for tjejer har. Det ar grymt, hangstil pa allt. Jag ar dock inte saker pa om det verkligen ska vara sa eller om det ar for att manniskorna har har llite over medel stora stjartar, for att saga det lite fint! Vi alskar Rio de Janeiro, det ar ett sommarparadis som bjuder pa allt just nu. Trots att vi inte riktigt orkar soka oss efter upplevelser just har. Det kommer bli ett hektiskt intro nar vi drar till sydafrika.
Igar hade jag och Mats var alldeles speciella karleksdag. Det gar faktiskt att gora de dar sma speciella sakerna for varandra trots att vi har sett och rort varje dag i nastan fem manader. Och nu ar det tva ar sedan vi blev tillsammans. Jag alskar min Mats!
Vad mer kan jag beratta, vi ska flytta till ett annat hostel imorgon, sedan aker vi till Sao Paulo pa sondag tror jag och sedan till SydAfrika pa tisdag. I sydafrika kommer vi borja med fyra dagar i Kruger Parken, hoppas hoppas hoppas att herr Lejon vill krypa fram och visa sig da!!
Nu ska vi ut i solen, hoppas att ni har det riktigt bra dar hemma i Sverige!
Tuddeloo
tisdag 11 januari 2011
Nu ska Anna klaga lite.
Snart dags for oss att saga hejda Bolivia. Maste erkanna att det kanns bra. Jag kanner mig klar med detta landet nu, och Mats sager detsamma. Dock ar det synd att vi inte har mer tid for hela sydamerika. Det finns sa mycket att se och gora pa denna kontinent. Klagomal nummer 1
Nasta klagomal ar att jag tycker det ar hur traktigt som helst att vanta. Det ar faktiskt jattejattetrakigt! Det ar ganska mysigt att glida runt i en buss, sa det ar OK, men att vanta pa en busstation i Bolivia ar bland de hetsigaste och mest obeklvama platser pa jorden. Tur att internet och civiliastionen utanfor denna varma byggnad kan radda oss i vantan pa att var buss ska avga mot Paraguay. 6 timmar kvar nu.
Sista klagomalet jag ska dela med mig av ar langtan efter Arlas lattmjolk i iskall variant och svensk filmjolk. Det ar faktiskt ok att langta, det behover inte betyda att man vill hem. Just nu borjar vi bli trotta pa spokande magar och vad om inte fil och mjolk som kanns hundra procent farsk ar gott nar magen gor ont och toaletten besoks oftare an man gor nagot annat. Bolivia mage ar faktiskt inget kul och jag ar trott pa det nu.
Slut pa klagomalen, nu ska jag fortsatta njuta av den basta upplevelsen och aventyret i mitt liv!
Nasta klagomal ar att jag tycker det ar hur traktigt som helst att vanta. Det ar faktiskt jattejattetrakigt! Det ar ganska mysigt att glida runt i en buss, sa det ar OK, men att vanta pa en busstation i Bolivia ar bland de hetsigaste och mest obeklvama platser pa jorden. Tur att internet och civiliastionen utanfor denna varma byggnad kan radda oss i vantan pa att var buss ska avga mot Paraguay. 6 timmar kvar nu.
Sista klagomalet jag ska dela med mig av ar langtan efter Arlas lattmjolk i iskall variant och svensk filmjolk. Det ar faktiskt ok att langta, det behover inte betyda att man vill hem. Just nu borjar vi bli trotta pa spokande magar och vad om inte fil och mjolk som kanns hundra procent farsk ar gott nar magen gor ont och toaletten besoks oftare an man gor nagot annat. Bolivia mage ar faktiskt inget kul och jag ar trott pa det nu.
Slut pa klagomalen, nu ska jag fortsatta njuta av den basta upplevelsen och aventyret i mitt liv!
måndag 10 januari 2011
nu hoppas vi pa solsemester!
Vi tillbaka i La Paz, borta fran djungeln och alla sma bitande kryp. Vi gick fran att vara 23 meter over vattenytan till 3500 igen. Den hoga hojden paverkar oss just nu betydligt mer an den. gjort innan. Johanna, Jacob,Mats och jag kanner trycket over brostet, att vi blir anfadda av fyra trappsteg och Mats stackarn har blivit helt frusen och nastan sjuk i natt.
- Anna jag langtar bort till normal hojd igen.
Idag tar var roadtrip pa typ tre dagar sin borjan. Klockan fyra i eftermiddag aker vi ifran La Paz, buss mot Santa Cruz. Malet nu ar att via bussvagen se sa mycket som mojligt av Bolivia, Paraguay och Brasilien, for att till slut landa i Rio de Janeriooch spendera de sista dagarna i sydamerika pa stranden. :)
Mycket mojligt att vi inte kommer at internet nu och i sa fall hoppas vi attvinasta gang hors i Brasilien.
- Anna jag langtar bort till normal hojd igen.
Idag tar var roadtrip pa typ tre dagar sin borjan. Klockan fyra i eftermiddag aker vi ifran La Paz, buss mot Santa Cruz. Malet nu ar att via bussvagen se sa mycket som mojligt av Bolivia, Paraguay och Brasilien, for att till slut landa i Rio de Janeriooch spendera de sista dagarna i sydamerika pa stranden. :)
Mycket mojligt att vi inte kommer at internet nu och i sa fall hoppas vi attvinasta gang hors i Brasilien.
lördag 8 januari 2011
Amazonas.
Vi hoppade pa flyget i La Paz i sondags, ett militarflyg som tog oss ivag fran en riktig flygplats till en landningsbana mitt i den grona djungeln. Hej Amazonas!
Vi landade i Rurrenbaque, (jag har lart mig hur man skriver det, men inte hur det uttalas) och dagen efter gav vi oss ivag pa en tur i djupaste djungeln. Vi har suttit i en bat och akt runt i floden. Vi har bott i sma hyddor som ar placerade en och en halv meter ovanfor marken, just for att skyddas ifran bitsugna djur. Trots det vaknade en tjej med en kackerlacka i sangen och en kille hade typ varldens storsta spindel. :)
Hur som helst har vi hoppat lian ner i en flod med en krokodil precis brevid. Vi har klappat en vild krokodil. Vi har sett skoldpaddor och jattehamstrar. Vi har statt och sett en levande annakonda, rosa delfiner och fiskat pirajor. Djungeln ar helt magisk och jag kan inte fatta att jag statt aga mot oga, mot ett djur som kunde ata upp mig. Eller att jag i morkaste natten satt i en bat i en flod i Amazonas djungel. Det ar ofattbart. Bara bilderna kan gora det verkligt!
Vi lamnar detta aventyret om planet lyfter i morgon, da blir det forhoppningsvis en natt i La Paz innan vi drar vidare till brasilien for tva sista veckorna i sydamerika.
Vi landade i Rurrenbaque, (jag har lart mig hur man skriver det, men inte hur det uttalas) och dagen efter gav vi oss ivag pa en tur i djupaste djungeln. Vi har suttit i en bat och akt runt i floden. Vi har bott i sma hyddor som ar placerade en och en halv meter ovanfor marken, just for att skyddas ifran bitsugna djur. Trots det vaknade en tjej med en kackerlacka i sangen och en kille hade typ varldens storsta spindel. :)
Hur som helst har vi hoppat lian ner i en flod med en krokodil precis brevid. Vi har klappat en vild krokodil. Vi har sett skoldpaddor och jattehamstrar. Vi har statt och sett en levande annakonda, rosa delfiner och fiskat pirajor. Djungeln ar helt magisk och jag kan inte fatta att jag statt aga mot oga, mot ett djur som kunde ata upp mig. Eller att jag i morkaste natten satt i en bat i en flod i Amazonas djungel. Det ar ofattbart. Bara bilderna kan gora det verkligt!
Vi lamnar detta aventyret om planet lyfter i morgon, da blir det forhoppningsvis en natt i La Paz innan vi drar vidare till brasilien for tva sista veckorna i sydamerika.
måndag 3 januari 2011
Ut i naturen med alla djuren.
Aventyret fortsatter.
Igar skulle vi kolla pa bio, just for lite rehab efter nyarsveckans bravader. Nar vi kommer till bian visade det sig dock att det inte visades nagra engelsktalande filmer kvallen till ara. Ja ni vet vi befinner oss i ett av de lander dar det ar sa har coolt att dubba istallet for att lara sig ett nytt sprak. Ja betydligt enklare absolut, men det skapar faktiskt ett och annat problem for oss, vi maste lara oss ett tredje helt enkelt. Det slutade med att vi sag Gullivers resor pa spanska igar och ja det var ju faktiskt en upplevelse i sig det ocksa...
Imorgon aker vi ifran La Paz, ut i djungeln i sex dagar. Hej alla sma kryp, myggor och vilda djur. Det ska bli ett sa grymt underbart aventyr och jag langtar sa mycket. Vi flyger tidigt imorgon, till ett stalle som vi aldrig lyckas lara oss vad det heter. Nu reser vi tillsammans med Johanna fran Orebro och hennes backpacker-karlek Jacob fran Alaska. (alltid bra med en som pratar engelska, det tvingar oss andra att ocksa gora det)
Ja sa, ingen kontakt aterigen pa nagra dagar nu. :) Ha det underbart for det tanker vi ha!
lördag 1 januari 2011
Anna leker journalist igen!
Jag och Mats hoppas att ni alla har fatt en fantastiskt bra start pa det nya aret... Sjalv borjar jag aret med att gora comeback som lekande journalist. Hateff som jag jobbade tillsammans med pa Smalandsposten for typ tva ar sedan horde av sig till mig och undrade om jag ville gora en liten notis pa deras webtidning och beratta om vara aventyr pa resan. Jag som saknar skrivandet lite ibland, var inte sen att tacka ja och har har vi resultatet...
"I tolv ar har jag troget gatt till skolan och varit en av de duktiga eleverna bakom skolbanken som trots att det tagit emot ibland kampat for att lara mig allt om varldens alla horn. Tittat i det skolatlas jag hade och forsokt forsta andra manniskors levnadsforhallanden och kultur, och enda sedan tredje klass har jag ovat mitt andra sprak, engelska ihopp om att en dag bli forstadd aven utanfor Sveriges granser.
Tva och ett halvt ar efter min gymnasiestudent, narmare exakt den femte september 2010 borjade mitt och min pojkvans aventyr, en resa som skulle ta oss ett helt varv runt planeten Tellus. Vi hade i stort sett bara fantasin som karta och radsla som begransning, nar vi lamnade trygga Sverige med en varsin 65 liters ryggsack som forhoppningsvis skulle innehalla det vi trodde oss behova i sex manaders tid.
Vart forsta stopp var Indonesien och Bali, ja precis hit som typ alla svenskar och australiensare aker for att hitta paradiset pa Lombongan och Gili Island, eller for att kanna alkoholens rus i turiststaden Kuta. Till Bali aker surfdyrkarna som vagar sig pa nagra av varldens maktigaste vagor. For oss blev det en manad med en harlig blandning av allt, men vi skippade faktiskt massage med happy ending...
Efter en manad pa Bali kandes det som att resan skulle ta slut, men istallet landade vart plan den sjatte oktober pa Nya Zeeland och da hade vi 36 dagar pa oss att aka igenom landets tva oar. Sjutton av natterna tillbringade vi i var hyrda Nissan Sunny, allt for aventyret och bekvamligheten sa klart. 'blink' Vi fick en och en halv manad till att se en av varldens mest mirakulosa platser. Vi badade i naturligt uppvarmda vatten i Taupo, vi korde bergsklattring med var bil mellan bade vita och grona bergstoppar och vi hoppade ner fran fran stupet vid Shotover Canyon Swing i Queenstown. Vi fick till och med sitta pa graset i Otago Penisuila en meter fran varldens minsta pingviner med stora Albatrossar flygande over vara huvuden. Otroligt nog kan jag ocksa saga att jag sovit i ett hus som blivit i stort sett helt vandaliserat efter jordbavningen i Christchurch.
Har du sett berget Hollywood? Har du poosat vid stjarnorna pa Walk of Fame och har du fatt aran att kanna dig som baywatch pa Santa Monica och Venice beach? Ja och hae du sett Las Vegas, du vet lekplatsen mitt i Nevana oknen? Jag fick leka Hollywoods stjarna i Beverly Hills och hela L.A for tva veckor, och nu vet jag att man maste se de platserna i verkligheten for att forsta hur sjukt USA ar.
I samma stund som snon borjade falla hemma i Sverige drog vi till varmare breddgrader och nya aventyr i sydamerika. 30 grader varmt, besok pa Conchay de torres vingard i Santiago och resans hitills basta hostel kandes som en bra start pa tva manader i sydamerika. Jag onskar att jag kunde saga att det fortsatte bra, men introt byttes till smarta som gjorde mig sangliggande och jag fick uppleva en natt och operation pa sjukhus i Argentina, med bara spanktalande lakare. De tva forsta veckorna i sydamerika fick jag se kontrasterna mellan debasta och de varsta dagarna i mitt liv.
Jag lakte, antibiotikan rann ur kroppen och jag kunde snart ga igen, vilket gjorde detmojligt att aka timmar efter timmar till nya destinationer. Buenos Aires, Puerto Iguazu, Salta och upp till Bolivia. De tre senaste veckorna har varit i det narmaste overkliga, min hjarna kan inte ta in alla naturliga underverk. Gejsrar, vattenfall, saltflat och vulkaner. Jag kan inte forsta att detta ar samma planet som jag tillbringar min svenska vardag pa.
Den 25 januari flyger vi ut fran Brasilien till Sydafrika, var sista destination innan jobb och verkligheten hemma i Sverige aterigen vantar i mars. Jag ar efter fyra manader helt overvaldigad av det jag far uppleva och jag onskar verkligen att fler gjorde samma sak. Nu vet jag att inga lektioner i varlden kan lara mig sa mycket som sex manaders av resande kommer att gora. Det ar vart varenda krona, varenda utlandsdiaree och varenda minuts saknad efter svenska kottbullar.
Sa lyft dina armar och kasta dig ut. Tro mig varlden ar beradd att ta emot dig!"
"I tolv ar har jag troget gatt till skolan och varit en av de duktiga eleverna bakom skolbanken som trots att det tagit emot ibland kampat for att lara mig allt om varldens alla horn. Tittat i det skolatlas jag hade och forsokt forsta andra manniskors levnadsforhallanden och kultur, och enda sedan tredje klass har jag ovat mitt andra sprak, engelska ihopp om att en dag bli forstadd aven utanfor Sveriges granser.
Tva och ett halvt ar efter min gymnasiestudent, narmare exakt den femte september 2010 borjade mitt och min pojkvans aventyr, en resa som skulle ta oss ett helt varv runt planeten Tellus. Vi hade i stort sett bara fantasin som karta och radsla som begransning, nar vi lamnade trygga Sverige med en varsin 65 liters ryggsack som forhoppningsvis skulle innehalla det vi trodde oss behova i sex manaders tid.
Vart forsta stopp var Indonesien och Bali, ja precis hit som typ alla svenskar och australiensare aker for att hitta paradiset pa Lombongan och Gili Island, eller for att kanna alkoholens rus i turiststaden Kuta. Till Bali aker surfdyrkarna som vagar sig pa nagra av varldens maktigaste vagor. For oss blev det en manad med en harlig blandning av allt, men vi skippade faktiskt massage med happy ending...
Efter en manad pa Bali kandes det som att resan skulle ta slut, men istallet landade vart plan den sjatte oktober pa Nya Zeeland och da hade vi 36 dagar pa oss att aka igenom landets tva oar. Sjutton av natterna tillbringade vi i var hyrda Nissan Sunny, allt for aventyret och bekvamligheten sa klart. 'blink' Vi fick en och en halv manad till att se en av varldens mest mirakulosa platser. Vi badade i naturligt uppvarmda vatten i Taupo, vi korde bergsklattring med var bil mellan bade vita och grona bergstoppar och vi hoppade ner fran fran stupet vid Shotover Canyon Swing i Queenstown. Vi fick till och med sitta pa graset i Otago Penisuila en meter fran varldens minsta pingviner med stora Albatrossar flygande over vara huvuden. Otroligt nog kan jag ocksa saga att jag sovit i ett hus som blivit i stort sett helt vandaliserat efter jordbavningen i Christchurch.
Har du sett berget Hollywood? Har du poosat vid stjarnorna pa Walk of Fame och har du fatt aran att kanna dig som baywatch pa Santa Monica och Venice beach? Ja och hae du sett Las Vegas, du vet lekplatsen mitt i Nevana oknen? Jag fick leka Hollywoods stjarna i Beverly Hills och hela L.A for tva veckor, och nu vet jag att man maste se de platserna i verkligheten for att forsta hur sjukt USA ar.
I samma stund som snon borjade falla hemma i Sverige drog vi till varmare breddgrader och nya aventyr i sydamerika. 30 grader varmt, besok pa Conchay de torres vingard i Santiago och resans hitills basta hostel kandes som en bra start pa tva manader i sydamerika. Jag onskar att jag kunde saga att det fortsatte bra, men introt byttes till smarta som gjorde mig sangliggande och jag fick uppleva en natt och operation pa sjukhus i Argentina, med bara spanktalande lakare. De tva forsta veckorna i sydamerika fick jag se kontrasterna mellan debasta och de varsta dagarna i mitt liv.
Jag lakte, antibiotikan rann ur kroppen och jag kunde snart ga igen, vilket gjorde detmojligt att aka timmar efter timmar till nya destinationer. Buenos Aires, Puerto Iguazu, Salta och upp till Bolivia. De tre senaste veckorna har varit i det narmaste overkliga, min hjarna kan inte ta in alla naturliga underverk. Gejsrar, vattenfall, saltflat och vulkaner. Jag kan inte forsta att detta ar samma planet som jag tillbringar min svenska vardag pa.
Den 25 januari flyger vi ut fran Brasilien till Sydafrika, var sista destination innan jobb och verkligheten hemma i Sverige aterigen vantar i mars. Jag ar efter fyra manader helt overvaldigad av det jag far uppleva och jag onskar verkligen att fler gjorde samma sak. Nu vet jag att inga lektioner i varlden kan lara mig sa mycket som sex manaders av resande kommer att gora. Det ar vart varenda krona, varenda utlandsdiaree och varenda minuts saknad efter svenska kottbullar.
Sa lyft dina armar och kasta dig ut. Tro mig varlden ar beradd att ta emot dig!"
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)