Det började med att jag verkligen önskade att min bror skulle komma med upp tillsammans med mamma och Jenny och vet ni vad som händer. Lördag morgon plingar syrran på dörren och där står storebror, mamma och lillasyster. De tre har med sig tre ljusstakar som är över metern långa och handgjorda av min mormors bror. Tusen tack! Äntligen var de hos oss. Mats gav mig jättefina presenter och vi åt tillsammans på stan, gled runt lite. Klockan 11 fick jag en tårta av Andreas, en kollega på tvåkanten. Han hade gjort den med egna händer och massor med kärlek. Oslagbar! Denna godsak delade vi på och det även med Görne som kom förbi.
Framåt eftermiddagen spelade vi syskon monopol ihop på samma sätt vi gjort för många år sedan. Jag vann och det har nog aldrig hänt förrut. Grattis till mig!
När mörkret la sig efter en dag med strålande sol åkte mor min till min morbror. Hon fick skjuts av honom vilket gav mig möjligheten att krama denna fina människa innan han och mamma åkte iväg. Kvar var vi ungdomar. Bror, syster och lillasyster hade den första utekvällen tillsammans framför oss. Det blev kvalitetstid de luxe! Vi hann med Tvåkanten, Bishop, Babar och Valand där vi fick skaka rumpa en stund innan storebror blev hungrig. Det var en magisk kväll och jag har verkligen världens finaste syskon. All kärlek till er! Dock var vi inte riktigt lika pigga när söndagen kom.
syskonkärlek och kvalitetstid när den är som bäst - tack för att ni finns!
Söndagen blev lite av en bonusfödelsedag. Först blev det kvalitetstid med syskonen, matlagning i form av hemgjord potatismos med persilja, stekt fläsk och löksås innan vi slutligen skulle ta oss ner för lite luft och kaffe på stan. Påväg till spårvagnen tvärvänder Mats och säger att han glömt någonting. Jenny och Mats blir lite "skumma" som att de har något fiffens för sig och då var det också! När Mats kommer tillbaka inser jag att han ljugit, han hade inte glömt någonting, i själva verket var det pappa-Pelle han hade varit och hämtat. Så för första gången på väldigt länge var heeela min familj på samma ställe vid samma tillfälle och ALLA var där för min skull, tror ni jag kände mig älskad? Jag finner inte ord... Tack för att ni gjorde det för mig!
Efter en kaffe på stan började söndagens tid rinna ut och mammsen, syrran och brossan skulle checka ut från vårt anex! Kramar och lycka, det var den känslan jag hade.
Pappa var dock kvar ett tag till och just innan vi skulle ge oss av till Bishop där Mats skulle hålla i veckans quiz ringde Mats ett skumt samtal. - Hej Niklas, jaha är du vid Ullevi. Innan det finns en infart... Hmm. Det var någonting som inte stämde. Trots att jag då sitter tre meter ifrån Mats så hör jag att det är en bekant röst i luren. Det är utan tvivel Johanna Lindgren som har ringt. Vilket förklarar hur nära vi står varandra. Vi har inte träffats på väldigt länge men ändå kan jag höra att det är min bästa vän som är i luren, en tvilling som jag hör skillnad på trots att det inte är jag som håller i luren. Förstår ni vad som händer, helt lyrisk av all kärlek jag redan fått så tar det inte slut. Nu står snart Klara & Johanna innanför vår dörr också. Helt magiskt!
Söndag är inget hinder för festligheter, dagen är nämligen den bästa utgångsdagen för restaurangare. Det började med Quiz där många fina människor fanns på plats. Jag fick introducera pappsen till att äta råbiff för första gången och trots att "pelle och gänget" drabbades av en gedigen sista plats så var det otroligt kul att vara en del i det fina sällskapet, sittande vid ett bord som Äggly, Ullen, Sara & Lisa pyntat med en blomma. Vilka otroligt fina vänner jag har!
Efter Quizen ramlar Adde & Amanda in också, två av mina andra bästa vänner. Vi fick kramas massor och dessutom tillbringa kvällen tillsammans på nya hotellet i stan. Där fanns inte bara de redan nämnda utan också Skojarbacken, med tre till fantastiska själar. Sara & Lisa och några till. Det var oslagbart! Därefter blev det Loccatelli och födelsedagsdrink! Sedan blev det ingen bar bara dansa, dansa och åter dansa på Luckan innan vi mös ner i vår lägenhet och fick där inse att en magisk dag nått sitt slut.
Måndag morgon, väcker Adde församlingen och det blir bakis frukost MEGA. Allt fanns, det var så mycket att bordet inte ens syntes. Detta åt vi sedan var vi alla som små klumpar och omfamnade av varandras kärlek somnade in i armarna på varandra.
Jag finner inte tillräckliga ord, men NI alla har gjort något helt otroligt för mig som jag värdesätter högre än himlen. Ni är så fantastiskt fina vänner och jag måste bara fråga, VAD SKULLE JAG VARA UTAN ER???
Tusen tack för att ni finns!
Söndagen blev lite av en bonusfödelsedag. Först blev det kvalitetstid med syskonen, matlagning i form av hemgjord potatismos med persilja, stekt fläsk och löksås innan vi slutligen skulle ta oss ner för lite luft och kaffe på stan. Påväg till spårvagnen tvärvänder Mats och säger att han glömt någonting. Jenny och Mats blir lite "skumma" som att de har något fiffens för sig och då var det också! När Mats kommer tillbaka inser jag att han ljugit, han hade inte glömt någonting, i själva verket var det pappa-Pelle han hade varit och hämtat. Så för första gången på väldigt länge var heeela min familj på samma ställe vid samma tillfälle och ALLA var där för min skull, tror ni jag kände mig älskad? Jag finner inte ord... Tack för att ni gjorde det för mig!
Efter en kaffe på stan började söndagens tid rinna ut och mammsen, syrran och brossan skulle checka ut från vårt anex! Kramar och lycka, det var den känslan jag hade.
Pappa var dock kvar ett tag till och just innan vi skulle ge oss av till Bishop där Mats skulle hålla i veckans quiz ringde Mats ett skumt samtal. - Hej Niklas, jaha är du vid Ullevi. Innan det finns en infart... Hmm. Det var någonting som inte stämde. Trots att jag då sitter tre meter ifrån Mats så hör jag att det är en bekant röst i luren. Det är utan tvivel Johanna Lindgren som har ringt. Vilket förklarar hur nära vi står varandra. Vi har inte träffats på väldigt länge men ändå kan jag höra att det är min bästa vän som är i luren, en tvilling som jag hör skillnad på trots att det inte är jag som håller i luren. Förstår ni vad som händer, helt lyrisk av all kärlek jag redan fått så tar det inte slut. Nu står snart Klara & Johanna innanför vår dörr också. Helt magiskt!
Söndag är inget hinder för festligheter, dagen är nämligen den bästa utgångsdagen för restaurangare. Det började med Quiz där många fina människor fanns på plats. Jag fick introducera pappsen till att äta råbiff för första gången och trots att "pelle och gänget" drabbades av en gedigen sista plats så var det otroligt kul att vara en del i det fina sällskapet, sittande vid ett bord som Äggly, Ullen, Sara & Lisa pyntat med en blomma. Vilka otroligt fina vänner jag har!
Efter Quizen ramlar Adde & Amanda in också, två av mina andra bästa vänner. Vi fick kramas massor och dessutom tillbringa kvällen tillsammans på nya hotellet i stan. Där fanns inte bara de redan nämnda utan också Skojarbacken, med tre till fantastiska själar. Sara & Lisa och några till. Det var oslagbart! Därefter blev det Loccatelli och födelsedagsdrink! Sedan blev det ingen bar bara dansa, dansa och åter dansa på Luckan innan vi mös ner i vår lägenhet och fick där inse att en magisk dag nått sitt slut.
Måndag morgon, väcker Adde församlingen och det blir bakis frukost MEGA. Allt fanns, det var så mycket att bordet inte ens syntes. Detta åt vi sedan var vi alla som små klumpar och omfamnade av varandras kärlek somnade in i armarna på varandra.
Jag finner inte tillräckliga ord, men NI alla har gjort något helt otroligt för mig som jag värdesätter högre än himlen. Ni är så fantastiskt fina vänner och jag måste bara fråga, VAD SKULLE JAG VARA UTAN ER???
Tusen tack för att ni finns!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar