lördag 31 oktober 2009

Vill du ha ett par grymma twintip skidor?


På grund av att mina twin tip skidor K2 Public Enemy är för långa för mig känner jag att jag lika gärna kan ge någon annan glädjen att glida runt på de här skönheterna. Skidorna fick jag i julklapp förra året, men längden (174cm) har gjort att jag inte har mer än provat de, det vill säga att de är i stort sett nya.

Jag säljer de för 3500kr MED BINDNINGAR, vilket är ett grymt bra pris på de här skidorna som har ett inköpspris UTAN bindningar på 5500 kr.

Hör av dig om du är intresserad!

onsdag 28 oktober 2009

resultat


Kolakakor:
Måste säga att jag är väldigt nöjd med Kolakakorna, bortsett från att de är allt annat än lika stora och ser lika ut så var det väldigt goda. Socker, socker, socker...

Brownies:
De skulle nog kunna bli perfekt, men plattan på spisen var på när de skulle "vila" vilket gjorde att de blev lite vackert brända under :) Men den lilla biten som inte blivit bränd, var faktiskt mycket god

resultat: Vi är nöjda!

spontant internat.


Fick just en känsla i magen likt den adrenalin-kick som drabbade oss internatbo när det var dags för ett spontant besök till Konny, just innan stängning. (Konny = Gröna Konsum på Söderleden i Växjö) Denna lilla energikick flög över mig när Mats säger, - Anna jag är sugen på gotte! - Anna ska vi baka!

Vi insåg nämligen i nästa stund att vi skulle behöva köpa lite ingredienser om detta skulle vara möjligt. Ett, två, tre... Plötsligt var vi utanför dörren påväg till
vagnen som skulle ta oss till Hemköp.


Annas bidrag: Kolakakor

Mats bidrag: Brownies

vi återkommer om resultatet!

tisdag 27 oktober 2009

lite av en bad day.


Dock har inte hela dagen varit BAD BAD BAD, men det började lite sådär. Jag vaknade upp av att en lite full/bakis Jonas försökte ta sig ut ur toaletten, ett litet tag trodde jag att stackarn var inlåst. Ja och det lilla ödet har ju inträffat på vår adress vid ett tidigare tillfälle. Ett leende för det. :) Hur som helst, jag försökte utan resultat att knipa ihop mina ögonlock för några minuter extra sömn, men nej de ville inte sova längre...

Istället drog jag på mig löparkläderna. Väl nedanför trappuppgången tittar jag ut. Nåväl det duggregnar, och eftersom det inte har dödat någon fortsatte jag ut i det underbara Göteborgsvädret. Fem minuter senare öppnar sig himlen och DET, DET har faktiskt folk dött av. Thats life - my day.

När jag kommer hem har jag innan jag slår upp dörren fått för mig att Jonas och Mats ska sitta i soffan och vilja sätta igång dagen med mig. Men nej, Mats sover djupt fortfarande och Jonas hjärna snurrar runt runt... Det blev en stund framför skärmen. BLOGG! Inne på facebook ser jag Mats status. Jag citerar: "Idioten som skulle hyra lägenheten i 2:a hand skickade nyss ett SMS om att hon inte skulle ha den..."

En liten suck för det.

När grabbarna grus vaknat bestämmer vi oss för att vi ska göra en roadtrip senare under dagen. Innan det var jag nämligen tvungen att åka in till stan för att lämna tillbaka världens snyggaste jacka. Anledning: Stadium har köpt in den vilket med all säkerhet innebär att jag ABSOLUT INTE kommer bli ensam om denna skönhet i backen.

När det ärendet är slutfört skulle jag hämta ut våra biljetter till den kommande stockholmsresan. Här kommer nästa bekräftelse över att detta inte var min dag. Längst fram i den två mil långa kön till automaten står två vilsna Japaner, ja de hade kameran runt halsen, karta över Göteborg i högerhand och såg frågande på varandra om och om igen under tiden de kämpade om att trycka ut biljetten. SUCK! Tio år senare rör sig kön. Längst fram i kön kommer istället två utländska brudar, blondare än Gynning en gång varit (...i smarthet då) Hopplöst mina vänner, hopplöst. Här ska tilläggas att den andra kön inte rört sig en person, nej i den andra kön står en vinglig fyllegubbe och hoppas på lyckan att finna rätt tangent mellan de femton A han ser genom sina ögon! Det blev ingen biljett idag.

Härefter missar jag två spårvagnar som går just framför mig... MIN DAG!

Att vi sen åkte lite för långt (närmare bestämt 2 mil ) när vi skulle till Gällstad förvånade mig inte minsta lilla. Jag gav det ett leende och insåg att alla dagar faktiskt har ett slut...

(vill inte missa tillägga att jag har haft några mysiga timmar hos Kajsa med henne och Jossan ikväll)

måndag 26 oktober 2009

det är ett år sedan

... som jag gjorde mitt sista fotbollspass. Så här skrev jag i bloggen efter den träningen.

Jag drömt, jag har fantiserat, jag har älskat och jag har hatat men oavsett vad har jag alltid funnit tillbaka till kärleken med att sparka på en boll, men den här gången och just nu känns det väldigt overkligt att jag kommer känna så igen...

"Allt känns helt perfekt, kroppen är riktad precis i rätt vinkel för att slå en drömpass. En passning som skulle kunna bli början på ett anfall som slutar med mål, men i samma stund som foten rör vid bollen förändras förutsättningarna helt. Bollen träffar rätt men det gör ont, riktigt ont och foten som skulle leverera passningen ger vika och kan inte fullfölja rörelsen, och istället blir passningen precis som de andra den senaste tiden. Kroppen har valt att säga ifrån..."

Detta året har fått mig att inse att vilja räcker långt, men det räcker inte hela vägen om inte kroppen tillåter. Jag vet inte vad jag ska säga egentligen, men det är en svart tomhet och det känns konstigt att jag idag har avslutat min fotboll på elitnivå.

När en dröm går i kras...

Ett steg tillbaka...


Fan. Jo det är faktiskt OK att svära nu.

Om ungefär fyra veckor åker vi upp emot Dalarna, med en snäll pappa-Hedlund som kommer och hämtar oss i Göteborg. För 12 timmar sedan hade vi en andrahands-hyresgäst till lägenheten i Göteborg vilket skulle göra att vi skulle slippa ganska många tusenlappar i utgifter i vinter. Strax efter 12 fick jag ett SMS av den här tjejen där hon detaljerat ber om ursäkt över att hon ångrat sig och nu helt enkelt inte vill bo i lägenheten. SUCK!

Nu hoppas jag verkligen att det kan komma ett mirakel som gör att vi lyckas fixa med någon annan. Så dagens fråga?

- Vill du, eller känner du någon som behöver en lägenhet i Göteborg?

Hör av dig i så fall, det skulle göra mig lycklig!

lördag 24 oktober 2009

wake up happy


Jag har vaknat upp på väldigt bra humör de senaste dagarna. Idag vaknade jag och insåg att jag ikväll ska göra veckans sista pass på Babar. Vid min sida i sängen låg en helt utslagen Mats och jag kunde bara inte väcka honom... Nej han fick sova kvar.

Jag har verkligen en konstig känsla i magen. Det känns så mycket som förra året vid den här tiden men ändå inte alls så. Det känns ball, och det är glatt.

Nu blir det en liten prommis innan frukost.

fredag 23 oktober 2009

cant stop think about it.

Musiken, tonerna och texten
Kärleken, blickarna och känslan
Tryggheten, tron och förståelsen
Vänskapen, banden och glädjen.

Det är en vacker men tuff kamp när det nya ska slåss mot det gamla.



Det finns många vackra ord. Många fantastiska uttryck med en ljuvlig innebörd. Det finns också falskhet, längtan och förtvivlan. Ett kaos av intryck och känslor som skapar allt. Det är svårt att direkt förstå men betydligt enklare att försöka se på andra sidan i hopp om något enklare.
Jag förstår inte, jag vågar inte.

Alldeles för många broar som ska nå till tryggheten har redan slagits sönder.

Det är svårt att gå vidare, svårt att släppa och svårt alldeles för svårt att bara glömma.
Vissa saker tar tid, det bara är så...

bröllops-fotografen


Idag har jag kommit på hur mycket mat faktiskt är en social aktivitet som heter duga. För det första måste alla sannerligen göra det, att detta är ett faktum fick vi inse på jobbet idag. Från klockan tolv verkade folk som galna efter mat. Det var kamp in för dörrarna, en tävlan om vem som fick rena glas och bistick först framdukat och inte tala om vem som lyckades sluka lunchen snabbast av alla. Det var hets på Babars lunch idag. Det sjukaste av allt var att de där timmarna aldrig verkade nå sitt slut...

Men det gjorde den. Faktiskt, dock tog inte snacket om mat slut - Nej icke! Mats & grabbgänget är nu mitt i sin lilla diet och säga vad man vill, men det är uppenbart att man faktiskt kan längta oerhört mycket efter mat. Jag som enda normalt ätande stod där med grabbarna idag på Kungsportsplatsen när Andre säger; - Alltså vad kan man göra om man inte äter när man är på stan!?

Det vart lite sån känsla idag. Detta resulterade dock till två värmande fika-pauser i rad och det har jag ingen anledning att klaga så speciellt mycket på. När vi sagt hejdå till grabbarna bus började min och Mats kvalitetstid, livets goda! Vi åkte till bian och såg Bröllopsfotografen en film jag är beredd att rekomendera. Den var bra och jag åt faktiskt min första popkorn-skål (om man kan kalla det för det?) Den första på väldigt länge! Det var jag värd efter fyra dagars hårt slit!

Imon fredag väntas ledigt!

torsdag 22 oktober 2009

jag kämpar iskall

Jag har faktiskt köpt både jacka och skor :)

Jag la undan jackan till tisdag när jag var där i söndags. I tisdags fick jag helt enkelt bestämma mig eftersom det var den enda i den storleken. Iskallt valde jag att hålla tummarna hårt för att min spekulant ska köpa bordet. Jag hoppas. Jag har jobbat fyra dagar i sträck nu och några kronor blir det i dricks varje dag i alla fall vilket suddar över det dåliga samvetet åtminstone lite, OM det nu är så att karln inte köper bordet.

Ikväll ska jag och Mats bara ha det härligt tillsammans, helt sjukt att fast vi ses varje dag längtar jag alltid efter den där kvalitetstiden bara vi tillsammans. Jag är helt enkelt kär i den här killen. väldigt kär!

Innan det blir det lunch-jobb nu först så hopp på spårvagnen Anna och det nu!
Ha-de ha-de!




tisdag 20 oktober 2009

Jag vill ha!


Idag ska jag köpa världens snyggaste vinterskor! Alltså Anna älskar!
Sedan har faktiskt fått en intresserad av mitt barbord & stolar, är han så snäll att köpa det kommer jag också ha världens bästa vinterjacka! Håll era tummar hårt för det gör jag!

Nu ska det jobbas!

Allt eller inget.

Just nu finns det inget mitt-emellan-liv för Anna Karlsson. Det är allt eller inget. När jag var hemma pratade med bossen på Babar om ifall det fanns några arbetstillfällen inför veckan, tänkte att en dag i veckan måste de väl behöva lite hjälp. Men icke. -Det ser mörkt ut Anna, tyvärr.

Det är lite kämpigt att vara i Göteborg och veta att jag inte gör
någon som helst nytta, inte inkasserar en krona till kontot och dessutom inte har allt för mycket att göra. Igår sov vi ut, Mats och jag. När jag sedan väl vaknar och tittar på mobilen har jag fått en frågan om jag kan jobba 10.30 - 23? Lunchpassset hade delvis redan missat men jag ringde och det blev ett kvällspass igår i alla fall.

Där fick jag i alla fall ett pass denna veckan, kling för det! Väl inne i restaurangen och väl på plats står jag snart med 6 arbetspass var av en långpanna, vad hände där? Allt eller inget...


I lördags gick jag ut med Amanda & hennes gäng när jag kommit tillbaka till Götet efter en hel vecka hemma. (kvinnan har ju fyllt 21 år!) Den utgången behövde jag verkligen, verkligen! Vi var på Peacock och innan jag åkte hem hann jag med att skaka lite rumpa med Amanda, det var alldeles för längsen sist!

söndag 18 oktober 2009

Den långa vägen att vandra.


Jag hittade just en låt av Sara Löfgren som liksom talade till mig på ett väldigt speciellt sätt. Det har varit en tuff tid bakom men i torsdags började den långa vandringen tillbaka. Stigen mot ljuset och det där fina. Men tillbaka till låten, just nu älskar jag!

Jag tog den stora vägen
Jag alltid velat gå
Gång på gång vänder jag mig om
och fast än jag var säker på allt jag velat nå
Blev resan plötsligt väldigt lång.

Prova dina vingar, ja man säger ju så
Men varför är det då så svårt att gå?

Håll om mig, älska mig
Jag behöver dig så
Håll om mig, älska mig
Lova mig att aldrig gå
Håll om mig, älska mig
Det är kallt här inatt.

Stegen jag tog blev flera
I takt med hjärtats slag
Men vägen ledde aldrig hem
Istället fylldes jag av längtan
med varje andetag
och skulden blev min bästa vän

Ensam är stark, ja man säger ju så
Men varför är det då så svårt att gå
Håller du om mig när jag är rädd?
Talar du om vad jag är värd?
Tryggheten som har lämnat mig,
säg kan jag få den utav dig?

Håll om mig, älska mig
Håll om mig, älska mig
Jag behöver dig så...

lördag 3 oktober 2009

blogga?


Ska jag ta upp kampen om bloggen igen?
Vad säger ni?
Tusen tankar i mitt huvud, någonstans känner jag att jag behöver det!