lite av en bad day.

Dock har inte hela dagen varit BAD BAD BAD, men det började lite sådär. Jag vaknade upp av att en lite full/bakis Jonas försökte ta sig ut ur toaletten, ett litet tag trodde jag att stackarn var inlåst. Ja och det lilla ödet har ju inträffat på vår adress vid ett tidigare tillfälle. Ett leende för det. :) Hur som helst, jag försökte utan resultat att knipa ihop mina ögonlock för några minuter extra sömn, men nej de ville inte sova längre...

Istället drog jag på mig löparkläderna. Väl nedanför trappuppgången tittar jag ut. Nåväl det duggregnar, och eftersom det inte har dödat någon fortsatte jag ut i det underbara Göteborgsvädret. Fem minuter senare öppnar sig himlen och DET, DET har faktiskt folk dött av. Thats life - my day.

När jag kommer hem har jag innan jag slår upp dörren fått för mig att Jonas och Mats ska sitta i soffan och vilja sätta igång dagen med mig. Men nej, Mats sover djupt fortfarande och Jonas hjärna snurrar runt runt... Det blev en stund framför skärmen. BLOGG! Inne på facebook ser jag Mats status. Jag citerar: "Idioten som skulle hyra lägenheten i 2:a hand skickade nyss ett SMS om att hon inte skulle ha den..."

En liten suck för det.

När grabbarna grus vaknat bestämmer vi oss för att vi ska göra en roadtrip senare under dagen. Innan det var jag nämligen tvungen att åka in till stan för att lämna tillbaka världens snyggaste jacka. Anledning: Stadium har köpt in den vilket med all säkerhet innebär att jag ABSOLUT INTE kommer bli ensam om denna skönhet i backen.

När det ärendet är slutfört skulle jag hämta ut våra biljetter till den kommande stockholmsresan. Här kommer nästa bekräftelse över att detta inte var min dag. Längst fram i den två mil långa kön till automaten står två vilsna Japaner, ja de hade kameran runt halsen, karta över Göteborg i högerhand och såg frågande på varandra om och om igen under tiden de kämpade om att trycka ut biljetten. SUCK! Tio år senare rör sig kön. Längst fram i kön kommer istället två utländska brudar, blondare än Gynning en gång varit (...i smarthet då) Hopplöst mina vänner, hopplöst. Här ska tilläggas att den andra kön inte rört sig en person, nej i den andra kön står en vinglig fyllegubbe och hoppas på lyckan att finna rätt tangent mellan de femton A han ser genom sina ögon! Det blev ingen biljett idag.

Härefter missar jag två spårvagnar som går just framför mig... MIN DAG!

Att vi sen åkte lite för långt (närmare bestämt 2 mil ) när vi skulle till Gällstad förvånade mig inte minsta lilla. Jag gav det ett leende och insåg att alla dagar faktiskt har ett slut...

(vill inte missa tillägga att jag har haft några mysiga timmar hos Kajsa med henne och Jossan ikväll)