en liten jämnförelse.

Knack, knack, knack!

Labba väckte oss halv nio idag och då var det bara att ta till sig av stundens faktum. Det var uppehåll, minst femtio centimeter nysnö och äntligen öppnad lift efter de senaste dagarnas storm. Klockan nio stod vi i ledet till liften och taggade. Här skulle

det bli puderåk!

När liftgänget äntligen lyckats skotta fram stolsliftarna under all snö rullade det igång och vi fick några minuter i liften med utsikt över helt orörd snö. Första svängen, hökarängen! Grymt var det, trots att jag lekte snögubbe det första jag gjorde. :) Men man måste ju strecka ut musklerna ordentligt liksom... *blink*

Det är en riktigt unik känsla att komma ut i backen när förhållanderna är som idag. Folk vallfärdar hit för den enda riktiga svenska offpist åkningen och jag förstår verkligen varför, men det är ändå lite roligt att betrakta det som händer. Det är lite som när kossorna hos pappa får komma ut på grönbete för första gången på våren, det liksom rycker i benen. Vi har suttit inne i våra stugor och bara väntat och idag var det dags.

Men orörda nedfarter blir snabbt uppåkt så jakten på det bästa pudret är som jakten på fynden under REAN på mellandagarna. Hysteriskt! Men detta är bara underbart, åkningen här uppe, jag kan inte säga annat än att på skidorna då njuter jag...

Mellan två och 4m snö här omkring nu. Det där som hände när jag var liten, att få snö till höften när man går det händer hela tiden här.

Tänk att snö kan vara så roligt!?