åh va duktig jag är.

Jag tror mig vara ganska pedant och oftast lever jag upp till det. Men det finns dock tillfällen då allt bara faller. Jag pratar om tider när schemat är fullproppat. Då blir mitt rum snabbt och enkelt förvandlas till ett bombnedslag och kanske ännu värre. Allt hamnar precis där det inte ska vara. Till en viss gräns är det skönt att bara kunna släppa allt och bara låta golvet försvinna djupare och djupare ner...

Tillslut går det för långt. Jag hittar ingenting och orkar inte ge mig in på att leta. Då är det dags att städa och när Anna Karlsson ska städa är det sällan en "plocka-undan-städning". Nej ska jag städa vill jag att allt ska bli riktigt fint :) Bara för att det är så skönt att gå från helvete till paradis helt enkelt...


Trots att det är fint nu så är jag om jag ska vara riktigt ärlig lite småtrött på mitt rum. Hur fint det än blir när jag sätter igång med städning på riktigt så får ändå aldrig alla saker jag vill ha plats längre. Thats it. Jag börjar längta ordentligt efter en egen lägenhet nu...